It Beats For You....

Musikvideo jag filmat åt The Final Tide! Till deras release av deras EP!  
Låten It Beats For You


jullov?

Hade sista lektionen för i år, känns sjukt gött!! Har däremot en hemtenta i Entreprenörskap samt skriva en uppsats
om illustrationen jag gjorde från Paul Austers text, med anknytning till Cleas Jurlanders bok, hur man ritar hästar?
En rätt så mystisk bok men bra!  Så det blir knappt något jullov för min del mest plugg.......

Timbuktu & Damn!

Jag åkte in till stan vid 12 tiden med Pontus och handlade julklappar!! gick finfint, tog sin tid bara..
Vid 4 skulle jag hjälpa Gustav och hans band "The Final Tide" med en ny inspelning av musikvideo! och till sist när jag hade gjort det stack jag och Helena fotade Timbuktu igår på konserthuset i Göteborg! de va nice!

Paul Auster illustration




uppgift i skolan till kursen Visuell Gestaltning

text från Paul Auster

Jag kom sent till hotellet - drygt en timme senare än planerat - och
checkade in i receptionen. Sedan gick jag genast upp till mitt rum. Just
som jag stack nyckel i låset började telefonen ringa. Jag gick in, slängde
väskan på golvet och svarade i telefonen som var placerad i en nisch i
väggen alldeles intill sängen mer eller mindre i kuddnivå. Eftersom
telefonen var vänd mot sängen, och eftersom sladden var kort, och
eftersom rummets enda stol stod utom räckhåll, måste man sätta sig på
sängen för att använda telefonen. Det var just vad jag gjorde, och medan
jag talade med personen i andra änden lade jag märke till en
papperslapp som låg under skrivborden på motsatts sida av rummet. Om
jag hade befunnit mig någon annanstans skulle jag inte ha fått syn på
den. Rummet var mycket litet och avståndet mellan skrivbordet och
fotändan av sängen knappt en och en halv meter. Min utkiksplats vid
sängens huvudända var den ända stället varifrån man kunde se vad som
fanns på golvet under skrivbordet. När samtalet var över reste jag mig
från sängen, hukade mig ner under skrivbordet och tog upp
papperslappen. Nyfiken förstås, ständigt lika nyfiken, men alls inte
beredd på att hitta något utöver det vanliga. Lappen visade sig vara en
av de där små meddelandeblanketterna som de skjuter in under dörren
på europiska hotell. Till......  och Från……...  datum och klockslag, och
därunder en tom ruta för själva meddelandet. Blanketten var vikt i tre
delar och på utsidan stod ett namn textad med stora bokstäver – namnet
på en av mina närmaste vänner.
Jag kom sent till hotellet - drygt en timme senare än planerat - och
checkade in i receptionen. Sedan gick jag genast upp till mitt rum. Just
som jag stack nyckel i låset började telefonen ringa. Jag gick in, slängde
väskan på golvet och svarade i telefonen som var placerad i en nisch i
väggen alldeles intill sängen mer eller mindre i kuddnivå. Eftersom
telefonen var vänd mot sängen, och eftersom sladden var kort, och
eftersom rummets enda stol stod utom räckhåll, måste man sätta sig på
sängen för att använda telefonen. Det var just vad jag gjorde, och medan
jag talade med personen i andra änden lade jag märke till en
papperslapp som låg under skrivborden på motsatts sida av rummet. Om
jag hade befunnit mig någon annanstans skulle jag inte ha fått syn på
den. Rummet var mycket litet och avståndet mellan skrivbordet och
fotändan av sängen knappt en och en halv meter. Min utkiksplats vid
sängens huvudända var den ända stället varifrån man kunde se vad som
fanns på golvet under skrivbordet. När samtalet var över reste jag mig
från sängen, hukade mig ner under skrivbordet och tog upp
papperslappen. Nyfiken förstås, ständigt lika nyfiken, men alls inte
beredd på att hitta något utöver det vanliga. Lappen visade sig vara en
av de där små meddelandeblanketterna som de skjuter in under dörren
på europiska hotell. Till......  och Från……...  datum och klockslag, och
därunder en tom ruta för själva meddelandet. Blanketten var vikt i tre
delar och på utsidan stod ett namn textad med stora bokstäver – namnet
på en av mina närmaste vänner.

RSS 2.0